Äntligen kom den till sist, efterlängtade snö, och lade sig som ett mjukt täcke omkring oss. Några dagar sent, förstås, men det gör inget, hoppas bara det får vara så här vackert och friskt ett tag!
I bakgrunden skymtar de över 200 år gamla lindarna i ring. De är nu mellan 30-35 m höga, och jag antar att de en gång varit en vanlig bondberså. Nu får man nästan svindel om man står i ringen och tittar upp mot stammarnas topp långt där uppe.
Här i kring vilar sig både den ena och andra växten; min fina Rosa Alba `Maxima` och annat som är på gång. Det mesta planterades för tre år sen, när vi flyttade in här, och framåt. Det tar sin tid innan man får volym...man kan inte skynda fram en trädgård, något för oss utan tålamod att ägna sig åt!
Jag gillar att skriva små citat här och där...
Ja, potageren är nog mitt lilla paradis, om jag måste välja ett ställe i trädgården...
Ha en fin kväll! //Frida
Det är alltid lika mysigt att titta in här hos dig!
SvaraRaderaSå rofyllt och med kärleksfulla händer komponerat!
Hälsn.
Marie